Småplaneter m.m.

Efter många molniga kvällar kom en liten lucka, så med månen ur vägen cyklade jag till mitt ställe med bra sydostutsikt. Vädret var kyligt men fuktigt, och nere vid horisonten låg tydliga dismoln. Mot Norra Kronan var i alla fall sikten klar, men R och T frustrerande konstanta.

När jag sedan pekade mot Stenbocken mycket lägre på himlen är molnslöjorna mycket tydligare. Målet är asteroiden nr 306 Unitas som normalt borde synts bra vid magnitud 11,4. Nu hamnade den i tunna moln, men går att urskilja på en 100 s summabild.

Sen pekade jag mot ett fält i Vattumannen där både nr 5 Astraea och nr 117 Lomia borde synas. Lomia är dock ljussvag (mag 12,3) och jag tog åtta 25s-exponeringar. Båda två hamnade turligt nog en bit från de värsta molnen och syns tydligt på summabilden.

Småplaneten nr 9 Metis råkar just nu passera nära den spännande planetariska nebulosan NGC 7294. Denna är stor men ytljussvag och står lågt på himlen, och kräver bättre himmel för att ses bra. Jag tog nu bara tre 25s-exponeringar mot Metis, och nebulosan kan bara mycket marginellt anas som en svag ring störd av moln. Metis själv är relativt ljusstark och syns lätt.

Även kring Saturnus låg det moln

På ett utsnitt syns igen månen Titan i nästan samma läge som tidigare, eftersom fototillfällena (8 augusti, 24 augusti och nu 10 september) råkar skilja sig bara med nästan precis en Titan-period på 16 dygn.

Till sist tog jag några bilder mot Neptunus

En jämförelsebild sen förra gången visar den tydliga rörelsen

Det blev ingen lång utflykt, men tillräcklig för att jag ska känna att jag har lite koll på stjärnhimlen. Nu behövs då en ny klar kväll för uppföljning av asteroiderna.