Asteroiden nr 89 Julia är ungefär 140 km i diameter, vilket är tillräckligt för att man med ESO:s VLT-teleskop marginellt kunnat urskilja en stor krater på dess yta(!). Perihelavståndet är 2,08 ae, aphelavståndet 3,02 ae, och omloppstiden runt solen är 4,07 år. Ytan är ljus (S-typ), och banan såpass excentrisk att den vid periheloppostioner blir så ljus som magnitud 9.

Jag observerade Julia första gången nära en gynnsam opposition i Vattumannen, 2,10 ae från solen, 1,11 a.e. från jorden, med magnituden ca 8,8.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fyra år senare var det igen en perihelopposition i Vattumannen omkring 11/8. På bilderna här är avståndet från solen ca 2,14 ae, från jorden 1,15 ae, och magnituden ca 8,9.