Månadsarkiv: maj 2024

14 maj 2024

av i Megrez och märkt , , | Lämna en kommentar

Repris för Klio

Kvällens uppgift var bara att ta nya bilder av Klio vid delta Corvi, och det fungerade ungefär som planerat. Jag trodde bara en grantopp var smalare än den visade sig vara, så jag fick några skymda bilder innan fältet blev fritt igen.

En 5-minuters summabild visar igen Klio

och det blev en lagom jämförelsebild i förhållande till gårdagen.

Jag saknar nu bara 10 asteroider innan 1-100 listan är komplett, men nu är det sommaruppehåll med detta.

Utan att jag hade kollat tidtabellen märkte jag plötsligt (omkring 23.40) att ISS gjorde en lång och ljusstark passage, nästan den mest gynnsamma på hela denna serie. Jag ångrade att jag inte hade en extra kamera beredd…

Månen lyste hela tiden i nordväst, så det kändes tvunget att ta några simpla stillbilder i alla fall, här med 1/250 resp 1/125 s exponering

För att se en svag skymt av jordsken måste man överexponera gravt, här 0,5 resp 1 s.

Med 4 sekunders exponering blir halvmånen bara en stor rund blaffa, med några svagt skönjbara stjärnor.

 

13 maj 2024

av i Megrez och märkt , , | Lämna en kommentar

Skymningstest

Asteroiden nr 84 Klio råkar just nu passera när den ljusa stjärnan Algorab (delta i stjärbilden Korpen), och före 23.30 finns en liten trädlucka där jag kan ta bilder av den med Megrez-teleskopet.  Då är himlen fortfarande ljus, solen knappt 12 grader under horisonten, och jag var nyfiken på om det skulle gå att få en bild med stjärnor ner till 14:e magnituden.

Med ISO400 kunde jag inte exponera mer än 30 sekunder, och på bilderna syns bara ljusa stjärnor, HIP 61236 har V-magnitud 7,6.

En DSS- summa av 10 exponeringar visar att de svaga stjärnorna ändå finns där

och på ett litet utsnitt kan man faktiskt (till min förvåning) tydligt se Klio, magntiud 13,6!

Vädret verkar stabilt, så jag hoppas kunna upprepa i morgon kväll.

För skoj skull pekade jag sen mot chi Cygni. På en sån här färgbild kan man inte göra annat än mycket grova magnitudskattningar, men chi ligger i alla fall nånstans mellan K-stjärnorna HIP 97930 (V=6,93, B-V=1,89) och HIP97957 (V=7,65, B-V=1,95)  och som sagt på väg uppåt i ljusstyrka.

En bild mot Norra Kronan visade att heller inget hänt med den rekurrenta novan T CrB, här på ett utsnitt av en 60s summabild.

Till sist kunde jag inte låta bli att ta några bilder av Sombrerogalaxen M104, som jag råkade veta ligger på samma deklination som Spica, men 45 minuter västerut. Det var nu lite mörkare, men även på en bild med 84 s exponering  är den med denna korta brännvidd (360mm) mycket liten och oansenlig.

På ett utsnitt från en 5-minuters summabild kan man dock ana det karakteristiska utseendet med ett centralt stoftband lite under den ljusa kärnan. De fyra stjärnor till höger som ser ut som en liten grupp har inget med varandra att göra. Avstånden är från vänster till höger(enligt Gaia) 666, 1420, 1430 och 77 ljusår, och de två vid 1400 rör sig i helt olika riktningar. Galaxen ligger sen långt bortom Vintergatan, ca 30 miljoner ljusår från solen.

 

 

 

 

 

12 maj 2024

av i Megrezfilm och märkt | Lämna en kommentar

Solen igen

Denna förmiddag använde jag gårdagens lärdomar, men det var ändå en jobbig observation. Jag får krypa med datorn på marken i skuggan bakom en buske täckt av presenning för att ha en chans att se något i solskenet. Det största problemet är den helt manuella fokuseringen. Jag måste resa mig med presenningen över huvudet för att komma så nära teleskopet att jag försiktigt kan skruva på fokusratten medan jag tittar på solbilden på datorskärmen. Nu visste jag i alla fall att jag skulle använda ZWO-kameran med Barlowlins, och hade bättre koll på observationsfältet.

Jag är ännu inte alls vän med Autosurface, så här bara ett par första försök som igen visar AR3664 vid solranden, fler kommer förhoppningsvis så småningom…

 

11 maj 2024

av i Fast kamera, Megrezfilm | Lämna en kommentar

Aktiv sol men inget norrsken

Av olika orsaker har jag inte på ett år försökt filma solen, men när nu det enorma aktiva området AR3664 ärpå väg att rotera ur synhåll kände jag att jag borde försöka få några bilder. Jag gjorde dock samma misstag som sist, dvs jag trodde att jag kunde använda min monokamera (eftersom solen är ganska enfärgad). Nu lyckades jag inte minska exponeringen, men det känns som felhantering av Firecapture, eftersom kameran ibland minskade ljuset bara den stora fläcken hamnade i kanten av fältet. Jag ska fortsätta och se om jag kan få fram något vettigt ur ett tiotal filmförsök.

Till sist bytte jag till ZWO färgkameran (ASI 458 MC), som har ett fält med många små pixlar. Nu missförstod jag igen Firecapture och förstod inte att jag bara såg en liten del av synfältet, och att mina filmer utan Barlow hade solen i kanten av ett stort outnyttjat fält. Bara en enda film fick med hela solen

och det är inte lönt att försöka få fram fler detaljer. Jag är nöjd att efter stor möda i alla fall ha fått fram en helbild, här vriden till mer realistisk orientering med AR3664 på väg bort nere till höger.

Med Barlow koncentrerade jag mig på bara på den, igen utan att förstå att synfältet egentligen är så stort att det räcker med två pekningar för att täcka hela solen. Jag använder programmet AstroSurface (med orimligt många analysmöjligheter) och känner mig nöjd med att bara ha fått fram följande närbild på AR3664. Jag ska jobba mer med de två ytterligare filmer jag tog med Barlowlins, men detta var det resultat jag behövde i min nuvarande röra av filer och reduktioner. (Min laptop har mot min vilja uppdaterat sig till Windows 11, vilket gör mig ytterligare förvirrad…)

Den aktiva solen hade gett norrsken långt söderut den 10/5,  så jag tyckte att jag måste kolla även denna kväll. Tyvärr är min nordriktning precis mot stadsljusen från Värnamo, så det krävs starka norrsken för att det ska synas. Den här 10mm-bilden visar en ovanligt violett himmel mot norr, men jag kan inte med gott samvete säkert säga att det är norrsken.

Mot söder syns Arkturus och Norra Kronan (och lustigt nog andra änden av Karlavagnen som står nästan i zenit). R CrB kan anas, och T har inte blossat upp…

3 maj 2024

av i Driven kamera och märkt , | Lämna en kommentar

Bäst att passa på

Med lika milt och myggfritt väder som den 1/5  skyndade jag mig att ta andrabilder av de fem asteroider jag då observerade. Jag hade insett finessen att köra med lågt ISO-värde (400) på ljus himmel, men ökade nu exponeringstiden till 60 sekunder. Det är smått magiskt att märka hur den lilla kameran (EOS60 med 85mm f/4 objektiv) på en minut kan plocka fram stjärnor av 10 eller 11 magnituden, när jag med blotta ögat bara såg  en grå himmel där de svagast synliga stjärnorna var minst 1000 gånger(!)  starkare än så.

Himlen hade en del disstråk, mot Värnamo upplysta av stadens ljus, men annars osynliga. I det mest kritiska fältet med 110 Lydia hade jag tur, när asteroiden visade sig hamna precis ovanför molnen vid 2 Librae.

Jämförelsebilden visar den tydliga retrograda rörelsen efter en opposition den 26/4

Även i Lejonet gav diset (färgade) haloer kring de ljusaste stjärnorna. Fältet är på väg att försvinna in i ett träd till höger, men både 129 Antigone och 349 Dembowska är väl synliga på detaljförstoringar

Dembowska var i opposition redan 25/2 och har här åter börjat röra sig i direkt led.

Ungefär detsamma gäller för 129 Antigone, som hade sin opposition 29/2.

En av tre bilder mot 354 Eleonora var av sämre kvlitet, så summabilden är fulare än den borde. Eleonora syns dock tydligt, i direkt rörelse efter en opposition redan i januari.

Till sist har vi då Pallas, som är så ljusstark (magnitud 9,0) att det går bra med ett lite större utsnitt kring beta Herculis. Pallas gör en vid retrograd ögla inför oppositionen den 19/5, långt ovanför ekliptikaplanet.

Norra Kronan såg ut som vanligt

med T fortsatt kring magnitud 10

Sen tog jag också ett par bilder av den uppgående Svanen, där chi Cygni nu är på väg uppåt i ljusstyrka efter ett minimum i januari. På en bild vriden till mer ”vanlig” orientering syns den under eta Cygni, tydligt röd.

1 maj 2024

av i Driven kamera och märkt , | Lämna en kommentar

Asteroider på ljus himmel

Nu är det i Värnamo slut för säsongen på det riktiga mörkret (solen 18 grader under horisonten), och även för -15 grader får man redan 1 maj vänta till 23.30. Jag hade inte det tålamodet, utan försökte ta asteroidbilder på en påtagligt ljus (men rimligt klar) himmel redan vid 23-tiden. Första stopp var Norra Kronan, där R och T lyste som de gjort länge nu, dvs utan försvagning resp. utbrott. (110 s summabild).

På en 30s enkelbild kan man se asteroiden nummer 2 Pallas, som nu syns långt ovanför ekliptikan i Herkules, inte långt från Norra kronan.

De övriga som jag ville se krävde flera exponeringar, men jag blev positivt överraskad av hur pass bra mitt stackningsprogram (DSS) fungerade. Nummer 354 Eleonora ligger mellan Pollux och Praesepe, och jag fick turligt med båda i varsin bildkant på denna 90 s summabild.

På ett mer detaljerat utsnitt kring mu Cancri är Eleonora tydlig

I trakten av gamma Leonis kunde man hitta både nr 129 Antigone och nr 349 Dembowska. De är ännu lite svagare än Eleonora, men syns väl på varsitt utsnitt från en 120 s summabild.

Asteroiden nr 110 Lydia var dels lika ljussvag, dels bara synlig på låg höjd i horisontdis, så jag väntade mig inte att kunna se den. På en förstoring av en 120 s-bild kan den dock faktiskt anas, så med en bara lite bättre jämförelsebild kan det fungera

Jag var inte ute mer än drygt en kvart, och får vara mycket nöjd med resultatet.