19 december 2021

Klar kväll

Jag vet ju att kameran är notoriskt dålig på att återge skymningsbilder med starkt ljus vid horisonten och mycket mörkare himmel högre upp, dvs de för oss just nu så vackra kvällsvyerna med tre planeter. Men ändå, här är dagens försök med 20 mm vidvinkelobjektiv. Om man ska se Jupiter och Saturnus tydligt hamnar alltså Venus nere i det överexponerade

Det var aningen bättre med lite kortare exponering. men mycket långt från hur fint det är med blotta ögat

Sen försökte jag ta några snabba bilder med 200mm teleobjektiv, här först Venus skära

Alla bilder är överexponerade och med lite skakoskärpa, men att fasen är en skära är ju tydligt i alla fall.

Med lång brännvidd kan man se stjärnorna vid Jupiter även på en ljus himmel

En ful detaljbild visar (nästan) fyra månar, en svag Callisto tittar fram till höger om Ganymedes

Även kring Saturnus kan man se stjärnor, liksom den stora månen Titan

Kvällen dominerades senare av en nästan full måne, som jag inte försökte överlista.

 

 

16 december 2021

Suddig Jupiter

Till omväxling var himlen nästan helklar, med bara lite månupplyst dis, och jag chansade och satte igång SW200-teleskopet. Venus lyste starkt nere i det starka skymningsljuset, och jag (plus 12-årigt barnbarn) kunde med 50x förstoring se den stora skäran. Trots att Jupiter stod betydligt högre kändes det som seeingen där var minst lika dålig som för Venus, så vi tröstade oss med månen (95% belyst) som ju alltid imponerar mest visuellt.

Men det var Jupiter jag ville filma, eftersom där skulle finnas en månskugga, och där månen själv (Io) så småningom skulle lämna skivan. Seeingen var som sagt radikalt dålig, och varje försök att fokusera en ren chansning, så jag insåg från start att det inte skulle bli några höjdarbilder.  De första reduktionsförsöken med AutoStakkert misslyckades sedan av någon anledning totalt, så att jag bara fick fram stora ovala blaffor utan försök till registrering. Jag anar inte varför, för vid nästa omgång försök kör det i alla fall, men med sorgligt dåliga resultat. Jag tyckte septemberbilderna var dåliga, men nu får jag inget ens i närheten av dem.

De första filmerna (utan Barlow) visar ett tydligt ekvatorsband, och med överexponering plus grov bildbehandling kan man se tre månar bredvid skivan. (Io med skugga är osynliga på själva skivan.)

Sen körde jag med Barlow, men fick knappast fram mer detaljer. Här tre bilder från 17.24, 17.26 resp 17.31. Bara med mycket god vilja kan man ana att Ios skugga syns komma in från  vänster, norr om det svaga södra ekvatorsbandet.

Seeingen blev sedan bara sämre, och det är åter bara mycket tveksamt om man säger att man ser skuggan mer mitt på skivan på de tre bilderna från 18.05,18.07 och 18.09.

På den sista bilden från 18.17 har Io just lämnat skivan, men är i denna seeing ganska osynlig. (Den högra bilden är samma som den vänstra, bara ljusare.)

Jag har ofta varit med om att bildbehandlingen trollat fram oväntat mycket trots att seeingen verkat usel, men denna gång blev det tvärtom mycket sämre än förväntat. Nu blir det inte fler försök på Jupiterfilmning denna säsong.

6 december 2021

Smålandsvinter: mest moln med en lucka ibland

På morgonen hade jag hoppats att det skulle klarna medan det ännu var mörkt nog att se komet Leonard, men uppklarningen kom tre timmar för sent. Sen var det en del sol under dagen, men  mulet igen i skymningen. Vid 19-tiden såg jag stjärnor och gick ut med kameran på vinst och förlust. Snarast förlust dock eftersom det var -7 och en isande vind, plus att himlen fortfarande var ganska disig. Det blev en kort utevistelse, men som vanligt ändå upplivande med en riktig stjärnhimmel.

Jupiter var nästan dold i dis, men man ser tre månar fint uppradade på ena sidan

Det var ganska klart över Svanen, så jag tog ett par bilder. Den med chi Cygni i centrum fick fula stjärnor (glapp eller skak), men på denna fanns chi turligt med i kanten. Den är nu på väg uppåt i ljusstyrka, och går som synes av detaljförstoringen åter lätt att se på 85mm kamerabilder.

Sen tog jag bara tre bilder mot asteroidfält, och fick faktiskt helt användbara bilder. Mot 85 Io siktade jag för lågt, men Io finns med uppe i kanten, och bilden är faktiskt av betydligt bättre kvalitet än den från 29/11, som syns av jämförelsen nedan

Nr 42 Isis syns tydligt på denna bild mot Oxens hornspets zeta Taur. Jag trodde den var svår att se på bilden från den 29/11, men det gick bra som igen ses av detaljjämförelsen

Till sist var det nr 17 Thetis (som är den sista med nummer under 20 som jag ännu inte fått två bilder av). Åt det hållet på himlen var diset mycket upplyst, och bara efter rejäl bildbehandling kan man se stjärnor.

Jag trodde det var Thetis som syntes, men mest är det en 11 magnitudens stjärna med en svagare Thetis precis till höger. När jag kollar bilden från 29/11 ligger Thetis även där nästan precis ovanpå en svag stjärna, så tyvärr, en jämförelsebild kan fortfarande inte otvetydigt visa Thetis…

Efter mindre än 10 minuter var sessionen avslutad, men som synes med intressanta resultat.

 

 

 

2 december 2021

Kvällsvyer

Efter snön kom en klar tidig kväll med tre planeter, men himlen var ännu så ljus att det inte blev mycket till bilder. Jag hade zoomobjektiv (17-85 mm) för att kunna få lite större synfält, och med maximal vidvinkel får man precis som i verkligheten anstränga sig att hitta Saturnus på bilden. Här är även Venus svår att se nere i horisontljuset, medan den i verkligheten förstås dominerade helt.

Med mer lagom bildvinkel (26mm) ser man nu bättre den fina trion, Venus vid horisonten, Jupiter uppe till vänster, och Saturnus i mitten.

För att se stjärnor på en ljus himmel kan man öka brännvidden, men nere vid Venus är det ändå ganska chanslöst. Här på bilden syns i alla fall en ensam stjärna, pi Sagittarii i ”Teskeden”.

Jupiterbilden visar några fler stjärnor, och man ser att planeten fortsatt att röra sig åt vänster

Men naturligtvis är det fel tid att observera stjärnor med solen bara 8,4 grader under horisonten, enda anledningen var ju att se Venus också. Så när Venus snart försvinner i träden var det dags att gå in igen.

Sen hade jag annat för mig, och när jag väl tittade ut vid 22-tiden var det helt mulet igen…