Ny observationsplats, II.
Denna kväll rekognoserade jag per (el)cykel i närområdet och hittade snabbt en riktigt bra plats i kanten av en hästage. Utanför stallet 200 meter bort sitter en orimligt stark strålkastare, men jag kunde få skugga bakom en stor ek(?) och fri sikt åt öster nästan från norr till söder.
Första uppgiften var att få andrabilder av fem asteroider, i fält dels nära alfa i Stenbocken, dels nära Saturnus. Jag observerade med standardutrustningen, kamera med 85mm-objektiv på iOptronmonteringen, och på denna plats var det fri sikt mot Polaris för att ställa in stativet.
Den första asteroiden i Stenbocken, nr 7 Iris, är så ljusstark att den syns direkt på 30s-bilder. Jämförelsebilden visar den förväntade retrograda rörelsen efter en opposition den 6 augusti.
Nr 74 Galatea ligger nära de andra, men formellt i Vattumannen. Den är betydligts svagare, men syns på 150s summabilder. Den var i opposition den 8/8, och rör sig också åt höger. På kvällens bild ligger den nära en svag stjärna, så identifieringen är inte helt självklar.
Jämfört med de andra ljusa stjärnorna på bilden var det en nere till vänster som såg aningen suddigare ut. Det visade sig vara klothopen NGC6981, som faktiskt också är ett Messierobjekt, M72! Denna hop ligger ca 55000 ljusår från solen, på andra sidan Vintergatan, långt bortom de flesta andra stjärnorna på bilden.
Den tredje asteroiden i Stenbocken är nr 16 Psyche, som liksom de andra hade opposition i början av augusti. Den är lätt att urskilja på summabilder, och gör samma retrograda rörelse.
De två övriga asteroiderna fanns i samma fält som Saturnus. Nr 194 Prokne är trots sitt höga nummer ljusare än 10 magnituden nära sin opposition den 3/9. Det går bra att använda enkla 30s-bilder kring lambda Aqr för jämförelsen.
Den sista asteroiden, nr 94 Aurora, är egentligen för svag för 85mm-bilder, men syns ändå rätt tveklöst på lite fula summabilder. Den kommer till opposition den 9/9.
Jag hade sen med mig ett vidvinkelobjektiv (10-20mm), och kunde ta bilder med en hyfsad vintergata, trots att den visuellt inte imponerade. De ljusaste delarna i Skytten har gått ner, så det är ”Scutum-molnet” som dominerar. Slarvigt nog märkte jag inte flygplanet som förstörde även nästa bild.
Högre upp kommer vi till Örnen och Altair, och nu är det satelliter som ger streck
Här lyser Vega till höger, medan vi ser det fortsatt splittrade vintergatsbandet genom Svanen.
Vintergatsbilderna ovan var med 20mm brännvidd, men det blir ännu tydligare med 14mm
(Jag ska jobba på vintergatsmosaiker, men det brukar vara knepigt)
Mot norr har man så här års ”skolboksläget” av Karlavagnen och Lilla Bjönen relativt Polstjärnan, även det ganska optimalt med 14mm brännvidd.
I nordost kom Jupiter så småningom upp nedanför beta Tauri, Oxens ena horn. Den andra hornspetsen, zeta Tauri, är ännu under horisonten.
En förstoring från 85mm-objektivet blev en ovanlig landskapsbild med Jupiters månarpå himlen!
Med kortare exponering och ännu större förstoring kan man faktiskt urskilja alla fyra månarna
På en bild tagen 23.19 har även Aldebaran kommit upp, så att man kan börja ana Jupiters speciella läge mitt i Oxen. Ännu måste man vänta till småtimmarna för att se det ordentligt.
Saturnus kommer faktiskt till opposition redan 8/9 och rör sig sakta åt höger på himlen mellan phi och psi i Vattumannen.
Den 28/8 syntes Titan tydligt till vänster om planeten, men nu har den rört sig så att den i samma skala bara anas, fortfarande till vänster. Även den nästa ljusaste månen, Rhea, syns lika nära till höger
Sen tog jag till sist några bilder av Norra Kronan, som dock blev konstigt svaga
Som det ibland händer hade jag råkat komma åt bländarinställningen, vilket tyvärr alltid bländar ner. På en 30s enkelbild syns i alla fall att R CrB är ljus som vanligt, medan jag man för T CrB får gå till en 90s summa. Ett utsnitt visar även här en normal magnitud kring 10.
Denna nya observationsplats är helt klart mycket användbar, problemet är att ta sig dit med all utrustning, cykel plus ryggsäck var inte optimalt jämfört med att tidigare bara behöva gå 100 meter från huset, så jag misstänker att det blir färre spontanobservationer.
mm
