Månen och Jupiter
Den kalla och klara dagen övergick i en allt disigare natt, så jag insåg att de enda observationer jag skulle kunna göra måste vara av det som lyste igenom, dvs månen och Jupiter. Jag monterade stora SW200-tuben på monteringen och försökte starta, men handkontrollen vägrade. Den är alltid problematiskt långsam i kyla, men nu var den ”djupfryst” och fastnade i ett oändligt Warningggg...I desperation la jag den en stund i ugnen så att den blev någorunda varm, och trots att den ändå inte fungerade normalt lyckades jag få igång teleskopdrivningen, steg 1 fixat. Sen var det ju lätt att hitta månen, och lättare än jag trodde kunde jag koppla ZWO-kameran till datorn och få igång FireCapture. Jag filmade längs terminatorn, men var mer sugen på Jupiter, och lyckades precis få in den i synfältet när datorn dog, eftersom jag av lättja kört på batteri…Planeten var sen faktiskt kvar i fältet när jag startat om med sladd, och jag kunde filma ganska många filmer innan jag igen tvingades bryta, nu oundvikligt, hårddisken full…
Seeingen var enligt vad jag bedömde utmärkt, så jag väntar mig användbara resultat om/när jag lyckas reducera dem. Jag har bytt program och glömt de gamla utan att lära mig det nya (Astrosurface), så det tar alldeles för mycket tid att få fram något öht. Men när jag till sist fick fram detta resultat från den första månfilmen måste jag förstås fortsätta, lite i taget.

Jag fick till sist fram 8 månbilder, och har här kombinerat dem med Autostitch till en spännande terminator. (När jag var som mest engagerad med månobservationer hade jag inte nöjt mig med en halv måne, utan försökt täcka hela, men nu kändes det som jag observerat många gånger med denna gynnsamma belysning, plus att Jupiter lockade mer).

Man kan förstås ta ut mindre områden att titta närmare på, för framtiden…
Jupiterbilderna visade sen att seeingen inte var så perfekt och/eller teleskopet inte tillräckligt kollimerat och fokuserat, vilket märks särskilt på de orunda bilderna av månarna. Jag reducerar med ganska måfå bildskärpning, och det går kanske att få det bättre. Det känns ändå länge sen jag fick ens så här bra bilder.
En första bild från 18.37 visar tre månar bredvid planeten, samt den tydliga skuggan av Io på skivan. Eftersom det är så nära efter oppositionen den 7/12 är Io själv nära till höger om skuggan, osynlig med denna bildkvalitet.

De flesta bilderna tog jag sen med mindre bildfält (utan Europa), och vi ser hur Io och skuggan rör sig åt höger över skivan. Bilden till vänster från 18.44, till höger 19.03, med skuggan nära centralmeridianen

Sen två bilder från 19.08 och 19.13

Sista bilden 19.14 igen med alla månarna

Man kan som sagt bildbehandla mera, men det här får vara bra så länge. Innan jag filmar mer måste jag också kollimera teleskopet