Vesta är stor (525 km i diameter), rör sig i en ganska liten bana (P=3,63 år), och har en ljus yta, vilket gör att det är den småplanet som kan bli allra ljusstarkast på himlen. Perihelavståndet från solen är bara 2,15 a.e., dvs den kan komma så nära som ungefär 1,15 a.e. från jorden och vid sådana gynnsamma tillfällen t.o.m ses med blotta ögat. Genom rymdsonden Dawn, som kretsade kring Vesta 2011-2012 (innan den fortsatte mot Ceres), har vi detaljerad kunskap om Vestas yta, som bland annat uppvisar en 460 km stor(80% av planeten!) och 13 km djup jättekrater.

Även på mina gamla diabilder kan man ibland se Vesta svagt, men det har sällan blivit bra par av samma stjärnfält. Ett undantag är detta tillfälle från 1974. Oppositionen var i april, och man ser att Vesta rört sig lite “bakåt” (åt höger) på den andra bilden jämfört med den första.

Med moderna digitalkameror är det förstås mycket lättare att få tydliga bilder. Här ser vi först Vesta 2008 i typisk retrograd (höger) rörelse efter en opposition i Valfisken omkring 1/11.

Nästa opposition skedde 18/2 2010, mycket nära gamma i Lejonet (Algieba). De två bilderna här (åter utsnitt från vidvinkelbilder) visar rörelsen förbi Algieba

Sen har jag inga bilder från oppositionen lågt i Stenbocken i augusti 2011, utan nästa par är från december 2012, med opraktiskt stor tidslucka kring oppositionen 10/12. Fältet ligger nära Hyaderna på himlen, och “Nebulosan” vid 97 Tauri är en reflex av Jupiter i ett dåligt objektiv.

Vid nästa opposition i Jungfrun i april 2014 fanns alltså Ceres i samma fält, och vi ser hur båda rört sig ett stycke på bara tre dygn.

Hösten 2015 (opposition kring 1 oktober) tog jag inga bilder, men här ser  vi den högt på himlen i Tvillingarna efter oppositionen 17/1 2017.

Sen kom nästa opposition inte förrän 19/6 2018, lågt nere i Skytten. När höstmörkret var tillbaka kunde jag ännu tre månader senare fånga den på bild lågt över horisonten.

Här ser vi den sen i Oxen före nästa opposition (13/11 2019), och det räcker alltså med en dags lucka för att se en tydlig rörelse. Problemet är normalt att det inte är klart väder så ofta!

Ett par månader senare har den backat tillbaka till Valfisken och rör sig nu framåt igen.

Nästa opposition var nära theta i Lejonet den 7/3 2021, och här ser vi bakåtrörelsen på ett dygn

En gynnsam opposition den 24/8 2022 skedde lågt i Vattumannen, men jag fick ett par bra bilder. Planeten är här bara 2,29 a.e. från solen och är så ljus som magnitud 6,1.

kunde jag observera med lagom tidslucka