Mitt största teleskop är en 200 mm Newton-reflektor från  SkyWatcher. Den har kort brännvidd (1000 mm), och kan användas för att ta bilder av svaga objekt i primärfokus. Detta fordrar dock perfekt följning av himlens rörelse, vilket jag sällan orkar åstadkomma. Små fel i monteringens inriktning gör att stjärnorna rör sig även på en en minut, och man måste då ta många kortare exponeringar som sen kombineras i datorn. Huvudanvändningen har i stället paradoxalt nog blivit detaljstudier av månen och planeterna, vilket egentligen kräver ett instrument med lång brännvidd. Den får man åstadkomma med en Barlowlins, och den jag normalt använder förlänger brännvidden till nästan 2500mm.