Astronomisk bildblogg

På min ursprungliga hemsida Astrokonsult (vilken nu ligger på old.astrokonsult.se) berättade jag en del om vad man kan se på himlen, bedrev astrologikritik, och publicerade fr.o.m. 2007 almanackan Himlascener. Numera finns ett mycket utvdgat Astrokonsult (astrokonsult.se), som beskriver vad man kan se på himlen med blotta ögat och små amatörteleskop. Bildmaterialet kommer i stor utsträckning från mina egna observationer, som löpande publiceras här på astrokonsult.blog.

På bloggen finns också korta beskrivningar av observationssätt , och en ständigt uppdaterad Aktuellt-sida. Själva bloggposterna ligger under rubriken Bildbloggen, och för att ge struktur har jag försökt kategorisera dem efter observationssätt och objektklass. Genom att klicka på sökorden här till höger får man upp aktuella poster, men eftersom det varje kväll oftast blir flera typer av observation och flera sorters objekt, så kan man få leta lite i posterna. Om man söker efter något mer specifikt finns en användbar sökruta.  Mitt mål är hela tiden att inte bara samla observationer på hög, utan att använda dem vidare för att visa intressanta samband, och fr.o.m oktober 2019 har jag börjat sammanställa observationer under rubrikerna Asteroider resp.  Djuprymdsobjekt.  I båda fallen rör det sig om de allra ljusstarkaste objekten, som syns redan på enkla kamerabilder, och som just därför är roliga att observera.

PS. Jag startade bloggen i januari 2013 med att lägga in alla mina observationer från 2012. De finns därför  i arkivet under januari 2013, så i början är det svårt med överblicken.

 

25 tankar om “Astronomisk bildblogg

  1. Hej,

    Jag berättade idag för en kompis i Denver om dina tabeller och kartor för ISS sightings. Han blev intresserad. Finns det motsvarande lätt tillgångliga data på engelska för förhållanden i USA?
    Hälsningar
    Bill

  2. Hej.
    Igår vid 17.30 till 17.55 var vi ute och tittade på stjärnhimlen utanför mitt hus i skogen i Jämtland, så vackert som alltid när det är klart.
    Och, vi såg stjärnor? Som vandrade tydligt och inte alltför fort i lite olika riktningar, men flest gick liksom från vänster åt höger, någon uppfattade vi lite mer neråt.. vi kunde följa dom en bra stund, vi såg 7 st vandra sen gick vi in
    Vad var det ?

    • Så synd att ni inte var ute lite tidigare, så hade ni kunnat se Jupiter+Saturnus som närmast varandra på 800 år! Vad de ”vandrande” stjärnorna var vet jag inte riktigt. Hela himlen vrider sig ju sakta från vänster mot höger, men då följer ju alla med på samma sätt. Troligen var det satelliter ni såg, dem är det gott om. Oftast går de dock nästan genom zenit, och oftare från höger mot vänster än tvärtom? Om det är klart i kväll också så tycker jag du ska gå ut kring 16.00 och spana efter Jupiter+Saturnus lågt i sydsydväst, helts med fältkikare, de är fortfarande rekordnära varandra!

  3. Hej! Jag har en astrologifråga inför en predikan jag ska ha på julafton och juldagen. Saturnus och Jupiter som möts nu, det sägs att det var de som möttes när Jesus föddes, att de är Betlehemsstjärnan. Nu möts de ju i Vattumannen den 21/12 och inleder The Age of Aquarius, i vilket tecken kan de ha mötts när Jesus föddes? Och det blir ju det närmaste mötet till år 0 (före eller efter) eftersom vi inte vet vilket år Jesus verkligen föddes. Kan man räkna ut i vilket tecken de möttes då?
    Tack för svar! 🙂

    • Hej Ellen, jag tycker det är sorgligt med alla astrologi som frodas, men jag svara gärna på det astronomiska. Jupiter och Saturnus möts bara vart tjugonde år, och närmast år 0 var det en s,k trippelkonjunktion är -7 (8 f.Kr.). Då var de nära varandra (i Fiskarnas stjärnbild) omkring 27/5, 30/9 och 1/12, men inte alls så nära som nu i år. En mer imponerande syn var det täta mötet mellan Venus och Jupiter på kvällen den 17/6 år -2 (3 f.Kr.), i Lejonets stjärnbild.

  4. Hej!
    Jag har inte följt denna sida tidigare utan sökte egentligen någon som kunde förklara vad jag såg i morse. Du kanske är intresserad och kan hjälpa mig?
    Kl var 05.36 i morse när jag tittade ut och Och såg ett väldigt kraftfullt stjärnfall helt i grönt. Jag är 40 år och har aldrig sett något liknande.
    Jag bor strax väster om Falun (utanför stan) och ljusfenomenet kom från öst och gick i västlig riktning.
    Det var väldigt stort för att vara stjärnfall. Min teori är att det var väldigt nära, därför storleken. Det var mestadels klart väder men jag bedömer att det var i molnhöjd som skenet var. Men det var helt grönt, det var det som väckte min nyfikenhet.

    Vänliga hälsningar Elis

    • Hej Elis,
      Ett så stort stjärnfall brukar kallas bolid eller eldkula, och kan skifta i olika färger. De är ganska sällsynta, så du hade tur som fick se det. Det finns ett svenskt nätverk av kameror som övervakar himlen för bolider, så kontakta gärna Erik.Stempels (at) physics.uu.se, som bör vara intresserad.

  5. Hi Staffan,
    I’m an architect working in Stockholm and currently designing an observatory in northern Stockholm with a dome of 6 meters in diameter.
    I wonder if you’re intersted in consulting us with this project.
    I have plenty of questions
    Please contact me if you are intersted
    Regards

  6. Hej, var ute i kväll och försökte fotografera med objektiv 18-250 1:3,5-6,3 men exp.sim blinkade oavsett hur jag ändrade iso och tid. Vad gör jag för fel? Använde Live-View. Blev inget på SD-kortet.

    • Vad försökte du observera? Live-view fungerar bara för ganska ljusa objekt (typ måne, planeter, 1:a mag stjärnor). Sen när du har fokuserat (manuellt!) kan du behålla inställningen när du gör längre exponeringar av svagare objekt. Men ikväll hade du ju både Venus och månen att fokusera mot,, så det borde inte varit något problem.

  7. Tack för ditt svar. Har köpt en så kallad moddad kamera en Canon 600d. Tänkte börja med månen så fort det blir klart väder.

    • Den moddade kameran är ju för att få större känslighet för vätets Halfa-emission, dvs det är ju nebulosor(Orion) du ska fota, inte månen! (som för övrigt står illa till de närmaste veckorna…). Fortsätt gärna att mejla mig direkt,, staffan[at]astrokonsult.se.

  8. Hej, skall börja fotografera med hjälp av teleskop. Har sett på natthimlen men ej fotograferat tidigare. Ser jag har en likadan kamera som du. Vore tacksam med lite information hur man ställer in den för att fotografera planeterna och galaxer ev. nebulosor. Är det mycket arbete att delge dina inställningar vid bilderna när du publicerar dem?
    Med vänlig hälsning Jan-Erik Larsson

    • Hej Jan-Erik! Om du inte fotograferat tidigare rekommenderar jag starkt att du börjar med vidvinkelbilder utan teleskop. Om du har kameran på ett fast stativ kan du exponera typ (300/f) sekunder, med objektivets brännvidd f i mm. För att få svagare stjärnor kan du öka ISO-värdet tills himmelsbakgrunden blir för ljus, beror ju mycket på var du bor. Steg två är att fortfarande använda kamera plus ob jektiv men montera den på teleskopet, så att du utnyttjar motodrivningen. Då kan du göra längre exponeringar med längre brännvidder. Bilder genom teleskopet kräver att monteringen följer stjärnorna noggrannt, och det är monteringens kvalitet snarare än teleskopet som är begränsande. Detaljerade mån- och planetbilder får man genom bearbeta filmsekvenser med kanske tusen delbilder, och då är speciella astrokameror bättre än en DSLR som inte klarar tillräckligt många bilder per sekund.
      Bottom line: Välkommen till en fascinerande hobby, men bered dig på mycket trial-and-error…

  9. Tack för svar, har en annan fråga, det här med månens gång, den verkar dyka upp lite som den själv vill, inte regelbundet som solen, varför?

    • Jadu, månens rörelse var det problem som fick Newtons huvud att värka, det _är_ komplicerat. Men bara i detaljerna, i stora drag är det inte alls så krångligt, det är mest det här med ekliptikans lutning som ställer till det. Se vidare astrokonsult.se.

  10. Hej! Har en fråga som jag undrat över, Polstjärnan lokaliserar jag genom att lägga en linje från dom två sista stjärnorna i Karlavagnen, men jag finner att den linjen aldrig går över på höger sida om polstjärnan. Är det så eller är det på någon speciell tid på året? Däremot skiljer det en hel del åt vänster om den. Tacksam för svar.

    • Stjärnor ligger med våra ögonmått på fixa positioner, så denna syftlinje går alltid lite vänster om Polstjärnan, vilket jag faktiskt aldrig tänkt på själv. Vi får vara väldigt glada att vi dels har en stark stjärna så nära himmelspolen, dels två andra starka stjärnor som pekar ut den. Att syftlinjen skulle vara helt perfekt är definitivt att begära för mycket…

Kommentera