28 november 2013

Innan ISON (förhoppningsvis) tar över scenen passade jag på att utnyttja en klar natt/morgon för att ta bilder av Lovejoy med mina kikare (som har fri sikt så dags).

Redan 30-sekundersbilder visar den intressanta raka svansen, först med Megrez (f=360mm)

CA2046

Lägger man ihop 7 sådana bilder blir det ännu tydligare

CA205x

Sen tog jag också bilder genom ’stora tuben’ (f=1000mm) där man ännu tydligare ser den mycket smala jonsvansen. Först en enstaka bild (30s)

CA2070

sen återigen en summa av sex stycken

CA207x

Jag har inte tagit hänsyn till att kometen rör sig i förhållande till stjärnorna, vilket borde ge en liten extra suddighet, fler bilder kommer. Här t.ex., summan av 12 bilder med totalt 3 minuters exponering centrerat på kometen så att stjärnorna blir streck. Har vridit bilden så att norr är ungefär uppåt och markerat ett par stjärnor

CA207y

Utom kometen tog jag några bilder av Jupiter bland stjärnor i Tvillingarna, först med Megrez (f=360mm)

CA2018

och sen med SW200 (f=1000mm). Både den gröna ’kometen’ och det regnbågsfärgade korset är reflexer och diffraktion i optiken, som blir så extra tydliga för att planeten är så ljusstark. En fjärde Jupitermåne är förmörkad, men skulle ändå varit svår att se nära planeten.

CA2086

Månens fas hade minskat så att den med lång exponering (1/4 s)  visar jordsken. (Det blåaktiga är störande reflexer av den starkt belysta delen).

CA2079

Med 1/500s exponering ser man den intressant ojämna terminatorn mer i detalj (fast fokuseringen tyvärr är för dålig).

CA2082

OBS kl 22.30, komet ISON överlevde INTE passagen av solen! Så det blir nog fler observationer av Lovejoy…

Tillägg 29/11: Eller kanske ändå, mkt oklart hur resten kommer att uppföra sig framåt, forts följer…

25 november 2013

Nytt försök fotografera Lovejoy, men isande kall nordanvind gör allt observerande mödosamt. Först blev brännvidden kortare än planerat, 90mm, men svansen syns då extra tydligt.

CA1996

Till sist får jag både fokus och brännvidd (f=200mm) rätt. Läget i förhållande till M63 har ändrats mycket sedan i går

CA2008

En testbild med 300mm brännvidd har dåligt fokus, men visar att Lovejoy är en intressant komet att följa vidare.

CA2013

Liksom med gårdagens bilder har jag också experimenterat med sammanläggning. Kombinationen av sex 90mm-bilder, vardera med 30s exponering, ger en klart tydligare svans, och visar att komet Lovejoy ännu är en god medtävlare till ISON. På två av bilderna passerar flygplan, särskilt tydligt i nederkanten.

CA199x

Ännu mer dramtisk blir kombinationen av fem 30s-bilder med 200mm brännvidd, men en del tydliga dammfläckar visar behovet av flatfältskorrektioner.

CA200x

24 november 2013

Kall utflykt till en plats med (marginellt) mindre skog i vägen för komet Lovejoy. Den är nu cirkumpolär, och kan ses hyggligt under Karlavagnen i nordväst även på tidig kvällstid. Himlen klar men inte riktigt mörk, och (som vanligt) lite strul med fokuseringen. Först en bild med f=135mm, där man i vart fall kan ana en svans.

CA1986

Med 200mm brännvidd blir det en aning tydligare (trots dåligt fokus), och man kan skojigt nog ana galaxen M63 i samma fält.

CA1988

För båda bilderna använde jag det praktiska IOptron-stativet, som föjer himlen i (i detta fall) 30 sekunder utan att stjärnorna blir spår.

Med programmet DeepSkyStacker kan man lägga ihop flera exponeringar och få något tydligare bilder. Här först 20+30+30 sekunder med 135mm

CA198x

och sen 30+30s med 200mm

CA198y

20 november 2013

Efter att vid 4-tiden ffg ha sett komet Lovejoy i fältkikare skulle jag på en månupplyst och ljusnande himmel efter 6 försöka fotografera den. Översiktsbilden (f=35mm) av området under Karlavagnen blev för dåligt exponerad, men man kan i alla fall se en typiskt grön fläck med kometen.

CA1950a

Sen tyckte jag (dumt nog!) inte att jag hann peka på något ljust objekt för fokuseringen, så på bilderna med 70-85mm brännvidd är kometen lika suddig som stjärnorna..

CA1952CA1957

Annars passade jag på att ta en bild av Mars under Lejonet, där man ser kommande månbelysta dismoln.

CA1959a

Komet ISON är nu för nära solen för att kunna ses från Granbacken innan den rundar solen den 28:e. Jag siktade mot Spica, men kometen kom inte riktigt över granhorisonten, och himlen var antagligen redan för ljus för att den ändå skulle ha synts.

CA1962

17 november 2013

Klar och solig dag som övergår i klar fullmånekväll. Innan månen lyste upp allt för mycket tog jag bilder av M27 genom SW200. I detta ljus är 30s max exponeringstid, men jag ska  försöka summera flera bilder senare

CA1905

Sen letade jag mig fram till Nova Del, som ännu inte sjunkit drastiskt i ljusstyrka. Lägg åter märke till den lilla gröna fläcken nere till höger (=planetariska nebuolsan NGC 6905)

CA1920

I samma del av himlen finns den vackra dubbelstjärnan Albireo. De kontrasterande (gul+blå) komponenterna ligger 30 bågsekunder från varandra, och separeras lätt på en 10-sekundersexponering.

CA1900

Fullmånen lyser extremt starkt, och även med minsta möjliga kamerakänslighet (ISO 100) blir exponeringstiden bara 1/1600 sekund.CA1935

Detaljfilmning ger ett mycket annorlunda intryck än ’normalt’, utan tydliga skuggor

N1620

men vid högra randen kan man med en gynnsam libration se områden som normalt är svåra att se, inklusive stora kratrar som Gauss och Neper.

N1616N1615

Norr om Plato är det svårt att känna igen sig (och Registax har lite problem), med t.ex. ett strålsystem ut från Anaxagoras.

N1618

I söder är det ännu värre, utan hjälp av skuggor är nästan inget igenkännbart

N1626

Lyckligtvis finns Tycho som den fasta förankringen…

N1624

Sedan ägnade jag mig åt Jupiter. Med EOS-kameran i primärfokus kan man på 2 sekunder få en trevlig bild av planeten bland stjärnor

CA1940

men för att se mer är det filmning som gäller. Seeingen var klart bättre än häromdan, så redan utan Barlow kan man med lite Registax-konster få med både månarna och (överdrivet kontrastrika) detaljer på skivan

N1598

Med Barlow blir det mer realistiskt, särskilt när man (till priset av extra brus) minskar exponeringstiden till 0,01 sekund. Detta är ’250 bästa’ resp ’350 bästa’ filmrutor från 30-45 sekunders filmning, och bättre än så blev det inte denna kväll.

N1606 N1607

13 november 2013

Klar kväll, men fuktig och så småningom jobbigt frostkall. med imma eller is på allt. Filmar månen genom SW200, och märker direkt att stativet fortfarande är felinställt, eftersom bilden driver snabbt i deklination. Jag försöker justera i azimut, men inget fungerar, tills jag inser att stativhuvudet vridit sig minst 10 grader(!) relativt benen utan att jag märkt det. Det krävdes alltså motsvarande stora vridning av benen innan jag kunde ta mina vanliga 30-60s filmer av ett utsnitt av månskivan. Seeingen var dålig, men det går ändå att få fram vettiga bilder med Registax. Först några exempel där driftfelet är kvar:

N1533

N1537

Eftersom månbilden driver norrut kommer man att ha färre delbilder med detaljerna intakta där, vilket visar sig i fula ’ramlinjer’ på summabilderna.

Sedan några utan drivfel, där inga sådana ’ramar’ stör:

N1561 N1564 N1570 N1582 N1586 N1588

När Jupiter kommit upp tog jag några serier av den också, men med planeten så lågt på himlen var seeingen för dålig för detaljer i molnbanden.

N1591

N1594

Alltid roligt med säsongspremiär iaf…

8 november 2013

Klart en stund medan dismolnen samlades. Letade runt igen med Megrez efter Nova Del och hamnade (av misstag!) vid M27.

CA1862

Bilden är dåligt fokuserad, stativet dåligt injusterat (drift på bara 30s exp), men man ser många svaga stjärnor vid ISO6400.

Så småningom fokuserade jag bättre och hittade novan, men driftfelet är pinsamt tydligt. Nu 30s vid ISO3200.

CA1870

Novan var huvudmålet för kvällen, och jag får från bilderna en V-magnitud kring 11.1. På bilderna lägger jag också ffg märke till en liten grön fläck som visar sig vara den planetariska nebulosan NGC 6905.

När jag till slut tar några bilder av M31 har det redan börjat bli klart disigare. Övre bilden är 30s med ISO3200, undre med ISO6400, vilket egentligen bara ökar bruset.

CA1885 CA1890

7 november 2013

Efter regn plötsligt ganska klart. Skiftet till vintertid samt de nästan tre veckorna sedan förra längre obspasset hade fört ner t.ex. Nova Del bakom träden i väster, medan Jupiter var på väg upp i öster. Jag testade mest olika sätt att observera Algol, men tog förstås också bilder av Jupiter i Tvillingarna. Grannhusets ljus lyser upp träden.

C_4752

Jupiter står nu till vänster om delta Gem (jmf bilden från 28 september), men är i samband med sin opposition på väg åt höger mot den igen.

C_4751

1 november 2013

Den tidiga höstens många klara nätter är förbytta i moln och regn med mini-uppklarnanden. Ett sådant lyckades jag schabbla bort genom en dåligt inställd sökare, med resultat att jag aldrig hittade rätt Nova Del-fält för kameran bakom Megrez-teleskopet. Efter en halvtimme kom molnen tillbaka, och i efterhand kan jag konstatera att jag bara genommönstrade ett stort område precis söder om novan…