Etikettarkiv: Mars

obs av Mars

12 maj 2023

av i Driven kamera och märkt , , | Lämna en kommentar

Thetis bild 2

Jag orkade inte vänta på mörkret, men gick ut en kort sväng omkring 23.30  för att fixa andrabilden för 17 Thetis. Den ljusa himlen är tydlig på bilden av Mars nedanför Castor och Pollux, trots bara 10 sekunders exponeringstid.

En sju-bilders summa mot delta Virginis visade i alla fall Thetis tydligt

så att jämförelsebilden fick den lagoma separationen 2 dygn där ett litet bildutsnitt räcker för att visa en tydlig rörelse

För sakens skull blev det också bilder av R+T i Norra Kronan

och av chi Cygni, som kanske nu börjar minska igen i ljusstyrka?

8-9 maj 2023

av i Driven kamera och märkt , , , | Lämna en kommentar

Nattmörkret är nu på uppehällningen, men om man väntar till midnatt (sommartid) går det ännu att se stjärnor. Jag använde standardutrustningen med kamera+85mm objektiv på iOptronstativet, och fick för att se Venus göra en extra promenad ner till ängen jag använt tidigare. Venus har nu kommit in i Tvillingarna och fanns denna kväll i horisontdiset nära den nästan osynliga stjärnhopen M35.

Mars lyser tydligt röd jämfört med en blå Castor och gulare Pollux

Omkring 23.53 passerade en okänd satellit och gav till ett solblänk

När jag sen tog en bild mot Svanen just för att kolla chi Cygni pekar spåret från en annan okänd satellit nästan rakt på den(!)

Ljusstyrkan har ökat mycket sedan 27/4

I Norra Kronan händer däremot som vanligt ingenting, R stark och T svag…

Sen gick jag tillbaka till min vanligare väg för att få fri sikt mot Vågen, där jag hade spanat in några asteroider. Jag tog flera 20s-exponeringar för att säkert få runda stjärnor, och DSS fick sen till en hygglig mosaik, centrerad på Zubenelgenubi(alf Lib) och Zubeneschamali(bet Lib). Den förstnämnda är en gles  men fysisk dubelstjärna där de två komponenterna kan urskiljas (4 bågminuter från varandra) redan med så här kort bränvidd. Var och en är sedan i sin tur en mer korperiodisk dubbel.

Här syns de gamla kända asteroidena nummer 16 Psyche och 32 Pomona, men också den (för mig) nya 67 Asia. En motsvarande mosaik längre åt höger visar också nr 7 Iris

Jag nöjde mig med detta, och får sen försöka upprepa någon ny klar natt.

 

 

 

27april 2023

av i Driven kamera, Megrez och märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Från detaljer till vidvinkel

Kvällen var klar och kall, och en halvmåne lyste upp himlen mer än jag förväntat mig. Första prio var att få andrabilder av de två asteroiderna nr 73 Klytia och nr 190 Ismene som jag observerade redan den 19/4, så jag fick sätta igång Megrez-teleskopet. De låg båda i samma fält som beta Virginis, så det enda jag behävde göra var att sikta lite ovanför och lite nedanför beta. Jag missade ju beta vid förra försöket den 21/4, så nu var jag noga med att hitta rätt trots månskenet. Båda asteroiderna är ljussvaga, men syntes på 2-minuters summabilder. Eftersom Ismene bara var en bonus den 19/4 så hade jag inte med hela det fält som hade behövts, så jämförelsebilden är egentligen inte helt godkänd. Man ser att Ismene försvunnit från platsen 19/4, men kan inte se att den nya platsen var tom förut… Jag väljer att godkänna i alla fall så länge. Rörelsen är ännu retrograd efter opposition den 22/3.

För nr 73 Klytia var det inga problem, utom att den nya bilden inte går lika djupt som den tidigare. Även här är rörelsen retrograd, opposition den 24/3

När teleskopet var  igång tog jag förstås månbilder med olika exponering, men brännvidden är för kort för att det ska vara riktigt  intressant. Med överexponering är jordskenet fortfarande synligt, men här ungefär, vid halv fas går gränsen.

En lustig slump som ibland brukar uppmärksammas är det s.k. ”Lunar X” som syns förstorat här nere till vänster. Till höger syns samma effekt på en bild genom 20cm-teleskopet från den 6 december 2016

Med 1 sekunds exponering kan man urskilja två stjärnor med V-magnitud ca 7,0, men måne plus stjärnor är ingen bra kombination

Mars rör sig nästan i ett vintergatsfält i Tvilingarna, så där syns många stjärnor redan på en kort 15-exponering.

Men sen ville jag ha översiktsbilder också, och gärna Venus, så jag tog kamera med zoomobjektiv och gick iväg till en plats med bättre utsikt. Det hade hunnit bli sent (23.50) så det var i sista minuten för Venus

Mars bildade en snygg rätvinklig triangel med Castor och Pollux, men med månen störande nära

Med mera vidvinkel ser man Capella ovanför Venus

och mot öster en absurd ”vinterbild”. Med dekorationsbelysning av träden blir det ett starkt  intryck av snö på grenarna medan sommartriangeln stiger (Altair dock fortfarande skymd)

Om man tittar noga kan man se att variabeln chi Cygni är tydligt synlig. En förstorad och vriden bild visar chi i det vanliga läget under eta Cygni

Jämfört med bilden från  6 januari har chi blivit betydligt ljusstarkare, men har inte riktigt nått maximum?

 

 

 

16 april 2023

av i Driven kamera och märkt , , , | Lämna en kommentar

Tjugo minuter med kamera

När mörkret inte kommer förrän 22.30 är det ibland motigt att gå ut. Väderutsikterna talade om fler klara kvällar framöver, så jag lydde min trötthet och satte inte igång något teleskop. Det fick bli den vanliga rutinen med kamera+85mm-objektiv på iOptronstativet, och jag tänkte förstås på Venus i trakten av Plejaderna. När mörkret kommer allt senare på våren är det dock svårt att hinna med. Jag hade felbedömt, och när jag kom ut var Venus  redan skymd av träd. Det var mulet vid närpassagen den 14/4, så Mars är nu klart förbi Mebsuta (eps Gem)

Jag tog några extra exponeringar, och en 160 s DSS-summa visar utom M35 också två avlägsnare  stjärnhopar i det stjärnrika vintergatsfältet.

Jag är mest intresserad av att fylla min asteroidlista med nya objekt, helst med nummer under 100. Detta kräver just nu teleskop, så kvällens försök fick bli några gränsfall med högre nummer som möjligen kan fixas med bara kamera. Det första fältet till höger om epsilon i Jungfrun  innehåller ett hörn av Virgo-hopen, och det går att identifiera nio(!) Messier-galaxer. Asteroiden nr 194 Prokne  har hamnat mitt i smeten, men jag tror den går att identifiera.

Sedan hade jag spanat in två fält nära Spica. Ovnför till höger borde nr 270 Anahita gå att hitta, och fastän svag verkar den finnas på sin förväntade plats. Här går också bandet med geostationära satelliter tvärs över fältet, och man ser två spår för varje, på denna summa av två 43s exponeringar. Precis i kanten till höger skymtaar vi också M104, den stora Sombrerogalaxen.

Nedanför till vänster om Spica fanns nr 162 Laurentia, men oturligt nog låg den så nära en ljusare stjärna att den inte går att identifiera. Med magnitud 12,4 var den nog ändå för ljussvag för att kunna observeras såpass lågt på himlen(sa räven…). Inte heller den fjärde asteroiden jag valt, nr 145 Adeona, är egentligen ljusstark nog för kameran, men den syns i alla fall i ett fält ungefär mitt emellan Spica och Arkturus.

Sen tog jag bara standardbilden av R och T CrB där inget har hänt…

6 april 2023

av i Driven kamera och märkt , , , , | Lämna en kommentar

Merkurius

Det var flera år sen jag ansträngde mig att se Merkurius, eftersom träden täcker varenda horisont i trakten. Nu hade jag ju kollat att det fanns en chans, och passade på när kvällen blev klar. En så gott som full måne steg upp i öster över villaområdet. Trots dis som gjorde den vackert gul var den förstås alldeles för ljusstark jämfört med miljön intill.

Med 1/1000 s exponering ( i stället för 1/6 s ovan) syns detaljer på skivan. Trots att brännvidden bara är 85mm kan man ana att överkanten är lite mindre belyst och månen alltså på väg mot nedan.

Klockan 21.00 syntes Merkurius svagt på en ljus himmel

Med minskat synfält och kortare exponering är planeten mycket tydligare

och man kan följa nedgången en stund

Klockan 21.08 gav jag upp, men det finns ett djupare hack till höger där man hade kunnat se den en stund till.

Lite senare gick jag ut och tog bilder av Venus under Plejaderna

och Mars på väg mot Mebsuta

Fullmånehimlen gör det svårt att exponera mer än 4 resp 6 sekunder, så bilderna ser klart fattiga ut. Jag brassade på i 10 sekunder mot Norra Kronan, och bara med lite förstoring och bildbehandling kan jag urskilja T CrB.  Det som när som helst kan hända är att den (liksom åren 1866 och 1946) ska flamma upp till alfas ljusstyrka, vilket förstås lär märkas. Den närbelägna R CrB kan i stället plötsligt minska i ljusstyrka och bli svagare än T, så det är ett intressant fält att hålla koll på.

3 april 2023

av i Driven kamera och märkt , , , | Lämna en kommentar

Testbilder

Med månsken och dis i luften var det lönlöst att försöka hitta svaga asteroider, så sådana observationer får vänta. I stället gick jag med kameran (85mm objektiv) och iOptronstativet åt motsatt håll mot vad jag brukar. Från ett fält på andra sidan vägen fick jag som jag trodde fri sikt mot Venus. Om en vecka borde Merkurius gå bra att se nedanför Venus, och det kändes bra att ha en planerad observationsplats. Venus lyser upp diset så att den ser ut som en stor skiva, medan man ser de svagare stjärnorna i Väduren väl fokuserade. Planeten Uranus kan också nätt och jämnt anas, tiotusen gånger svagare än Venus.

Mars står i ett trevligt läge ovanför paret my och eta i Tvillingarna. Den rör sig fram mot Mebsuta (eps Gem) och passerar bara en halv måndiameter under den 14/4.  Vi ser också den stora stjärnhopen M35.

För saken skull blev det en bild av Norra Kronan också, men den stod ännu lågt, och det krävdes kraftig bildbehandling för att få fram stjärnor ur den månljusa bakgrunden. Som vanligt inget nytt, R ljus och T svag.

 

 

 

14 mars 2023

av i Driven kamera och märkt , , | Lämna en kommentar

Minisejour

Vädret blev allt klarare, så jag fick till sist ta kameran (85mm objektiv) för att kanske fånga några asteroider. En första bild visar Mars som nu åter passerat ”ekliptikans port” på väg åt vänster

Lägg märke till det mörka området till höger om Mars, med mycket färre stjärnor än till vänster. Det är ett gas och stoftmoln ganska nära solen (450 ljusår) som skymmer bort avlägsnare stjärnor. Sedan siktade jag söder om Regulus där asteroiden nr 111 Ate borde befinna sig. Den är på gränsen för ljussvag, men går att urskilja

Till vänster om Denebola(beta i Lejonet) börjar stjärnbilden Coma Berenices (Berenikes hår), och här finns nu dvärgplaneten Ceres, f.d. asteroid nr 1.

Redan på en summa av två 30s-bilder kan man ana att detta är ett fält med många galaxer, den stora Virgohopen. Många finns med i Messiers katalog, bl.a. M87 med sitt berömda stora svarta hål. Man kan också urskilja den svaga asteroiden nr 410 Chloris, som under denna opposition rör sig nära Ceres

Till sist tog jag dagens bild av Norra Kronan, med ljusstark R och ljussvag T

Även en sådan miniutflykt är alltså (som vanligt) spännande, fortsättning följer på asteroidbilderna.

11 februari 2023

av i Megrez och märkt , , , | Lämna en kommentar

Kometen vid Mars

Det blev ovänstat ganska klart just den lämpliga kvällen när den gröna kometen skulle passera nära den röda Mars. Jag gick ut tidigt, satte igång Megrez-teleskopet, och kunde igen ta en bild av Venus genom träden. De markerade stjärnorna är av magnitud 6-7, och venus lyser verkligen 10000 gånger starkare.

Nästa anhalt blev förstås Jupiter. Här först en kortexponering som visar tre månar (Io dold närmare skivan) och stjärnan 44 Psc där Jupiter befann sig för en vecka sen.

På denna 15s disiga överexponering syns i kanten också stjärnan HIP 2954 som planeten når den 21/2

Kvällens huvudmål var dock kometen (C/2022 E3), och den ideala placeringen bredvid en ljusstark Mars gjorde det trivialt att hitta rätt. Jag testade flera olika kombinationer av ISO-värden och exponeringstider, men alla bilder är i grunden ganska lika. (Monteringen står dock så dåligt inställd att redan 30s som här ger lite avlånga stjärnor).

Mars får en stor dishalo, kometen skiftar lite i grönt och man anar en kort svans. Med DeepSkyStacker har jag gjort många olika kombinationer, men de flesta får just en alldeles för dominerande halo kring Mars.

När man kombinerar data för mer än några få minuter måste man också kompensera för kometens rörelse. Här är en summabild där första och sista exponeringen är 15 minuter från varandra, så stjärnorna blir streck när man fixerar på kometen.

Jag ska göra fler försök med summabilder, men det roliga var att kometen råkade passera Mars och att det var väder så att jag kunde observera det!

4 februari 2023

av i Driven kamera och märkt , , , | Lämna en kommentar

Komet i månsken

Kvällen var kall och klar och en 99% full måne lyste upp snölandskapet och himlen. Jag ville i alla fall försöka hitta kometen, högt på himlen ovanför Capella, men bara med enklast möjliga utrustning, dvs kamera (85mm objektiv) på iOptronstativet. Jag gick ut tidigt, och kunde se Venus stråla nere bland träden i väster. På bilden lyser den fram som en måne bakom grenarna, och en del stjärnor går att identifiera.

Nästa stopp var Jupiter, dels ett kortexponerat utsnitt med tre månar

dels planeten bland stjärnor. Jupiter ligger nu mycket nära gränsen mellan Fiskarna (Psc) och Valfisken (Cet).

Mars vandrar vidare åt vänster uppe i Oxen (nära stjärnan tau Tauri, som får en lustig förkortning)

Jag visste kometens läge relativt Capella, och trots månskenet syns den tydligt redan på 8s-bilder.

Jag tog 10 likadana bilder innan jag för säkerhets skull gick in och kontrollerade att det var kometen på bilderna. DSS-summan blev så här, och man kan förstås inte vänta sig att se en svag svans i så starkt månsken. (Diset i luften gör att Capella också ser kometlik ut, men det är förstås inte på riktigt).

När jag var säker på att vara i rätt fält fortsatte jag bara med 30 nya  kortexponeringar, som tillsamman blir en 4 minuters summa, mycket lik den förra bilden.

Med kort brännvidd och totalt bara drygt 5 minuter mellan den första och den sista exponeringen är kometens rörelse knappt märkbar, men när jag lägger ihop alla 40 exponeringarna försöker jag kompensera också för detta. Det har ingen större effekt, och totalbilden liknar de båda andra bilderna här ovan. En  förstoring visar i alla fall att kometen fortfarande är osymmetrisk, med mer grönt på  ”framsidan”, och mer detaljer än så kan man inte begära med denna begränsade observationsinsats.

Innan jag gick in tog jag sedan några vidvinkligare bilder från en vintrig trädgård i månljus.

 

 

30 januari 2023

av i Driven kamera, Megrez och märkt , , , , | Lämna en kommentar

Fin kväll!

Den tidiga kvällen var helt klar, med svag vind och plusgrader, och det var bara roligt att vara ute. Jag hade inte planerat något, men vågade mig på Megrez-teleskopet från start. Venus var på väg ner i västsydväst, och jag tog några bilder. Brännvidden är för kort för att visa en skiva, och planeten var skymd i träd, men en 2s-bild visar ett par stjärnor i närheten på den ljusa himlen.

Ett utsnitt av Jupiter med samma exponering visar tre månar plus ett antal (förvånansvärt väl synliga) svaga stjärnor

Med 8s exponering börjar himlen redan bli för ljus

Sen var jag lite mer systematisk när jag skulle leta upp kometen. Den låg nu på deklination 80 grader, och jag insåg att jag måste ligga ungefär rätt i rekatascension för att kunna vrida teleskopet rätt. I månskenet var jag osäker på om jag ens såg den diffusa kometen i en 10×50 fältkikare, dvs jag måste snarare ha koll på stjärnorna i närheten. När jag förstått  läget nära en magnitud 4-stjärna kunde jag så via sökaren (idag inte nedisad) rätt snabbt få den i kamerafältet, och sedan med teleskopets finrörelser justera till centralt läge.

Sen tog jag ett antal bilder med olika exponeringstid, de flesta med 30s. Det visade sig vara ett lagom val, för en 60s-bild gav tydliga stjärnspår på grund av det dåligt inställda stativet. (Tyvärr visade det sig också att alla bilder var för dåligt fokuserade. Jag har många gånger varit med om samma sak när jag pekar uppåt, någonstans ”släpper” fokuslåsningen trots att jag tycker att alla skruvar är hårt åtdragna.)

Redan på denna enkelbild anar man den smala jonsvansen (neråt i bild), så den borde synas tydligt på summerade bilder. Här tillkommer dock problemet med kometens egen snabba rörelse relativt stjärnorna. En direkt summabild utan korrektion för detta ger gör komethuvudet till ett streck och suddar helt ut jonsvansen. DeepSkyStacker har en specialmetod för detta, men det är frustrerande svårt att i varje bild markera kometens precisa läge. Detta extrapyssel var nu klart värt besväret, och summabilden med totalt 12 minuters exponeringstid visar en oväntat lång (och anat dubbel) jonsvans.

Rent estetiskt är kometen tråkigt osymmetrisk både i färg och form, men att kunna få denna bild på en så månupplyst himmel var långt över mina förväntningar!

Jag hade fortfarande 70-200mm teleobjektivet parallellt med teleskopet, och passade på att ta en 70mm-bild där man ser hur nära Polstjärnan kometen ligger

En telebild med ca 135mm brännvidd (lämpligt uppskalad) jämförs här med en tidigare bild genom teleskopet, så att man igen ser kometens snabba rörelse.

Med 70mm brännvidd får man fler (svaga) stjärnor kring Jupiter

Det som också lockade för ett större synfält var månens konjunktion med Mars, för blotta ögat en trevlig syn. Med just detta objektiv anade jag dock att det skulle bli problem, eftersom det är extremt känsligt för reflexer. Med 1/15s exponering syns motivet i princip, en överexponerad måne och en underexponerad Mars, och redan en månreflex till vänster om Mars.

Med 1 sekunds exponering börjar stjärnorna framträda, och reflexen är rimligt tolerabel.

Utan denna successiva förklaring ser ju en 4s-bild helt obegriplig ut, fast synen med blotta ögat är en vacker kombination med bara månen och en ljusstark planet.

En förstorad 200mm-bild av månen blev rätt suddig, men exponeringstiden 1/8000 s (!) skvallrar om månens ljusstyrka ännu så här långt från full.

Jag var ute i nästan 1 1/2 timme, men det var tack vare vädret  bara ett nöje jämfört med den 26/1.