Sen uppklarning

Jag hade hoppats kunna gå ut tidigare, men ännu vid 22-tiden låg det otrevligt dis längs horisonten och en bra bit upp. Så det blev igen bara några halvhjärtade kamerabilder, där jag missade den viktigaste, en andrabild av småplaneten nr 40 Harmonia. Precis som flera gånger tidigare siktade jag för högt, så att planeten hamnade under bildens nederkant. (Ändå försökte jag säkra genom att ta en andrabild lite lägre än den första…).

En bild som var omöjlig att missa var i alla fall Ceres mitt inne i Hyaderna

På en bild av Oxens vänstra hornspets (zeta Tauri) finns två svaga asteroider, nr 42 Isis och nr 44 Nysa, som jag får försöka få till lite bättre exponerade jämförelsebilder av så småningom. Det svaga suddet M1 är förstås den berömda Krabbnebulosan.

Jag var helt klart inte särskilt koncentrerad när jag tog mina få bilder, eftersom jag t.o.m. lyckades missa Uranus mellan Aries och alfa Ceti. (En bild med Aries, en bild i Cetus och miss på mellanläget…). En bild jag mer sällan missar blev till sist den röda variabeln Mira. Ljusstyrkan är på väg att minska, men den bör fortfarande vara synlig för blotta ögat på en mörk himmel.

Jag trodde som sagt att jag tagit bilder av både Harmonia och Uranus, och gick in igen efter mindre än 10 minuter. I efterhand märkte jag att jag borde ha framhärdat, eftersom uppklarningen tydligen fortsatte. När jag tittade ut vid 4-tiden var det helklart, och jag kunde se Sirius för första gången denna säsong.