Lite måne mellan molnen

Det såg nästan klart ut, med en lockande 80%-måne, så jag satte efter 4 veckors paus upp teleskopet (SW200) för månfilmning igen. Seeingen var ganska kass, men molnen höll sig borta en stund. Kylan var värre, med is på fötter och utrustning, och en påtagligt slö dator.  Jag försökte följa terminatorn från norr, och vi ser först välkända trakter i norr, kring Plato och Sinus Iridum

Även landskapet kring Gruithuisen och Delisle är tacksamt, med långa skuggor från Harbinger-bergen

Copernicus finns (överexponerad) till höger, men det är Kepler och Encke som nu ligger bättre till

Vi närmar oss den stora Gassendi nere till vänster

Här syns den i norra kanten av Mare Humorum med lavaryggar och tydliga koncentriska sprickor vid Hippalus

Vidare söderut kommer vi förbi de karakteristiskt avlånga Hainzel och Schiller

innan vi når Tycho och Clavius

Jag hann precis fram till sydranden innan månen försvann bakom ett träd

När den efter en halvtimme var framme igen började även dismolnen tätna, och Copernicusbilden blev ganska suddig

En molnstörd bild av Mare Crisium visar att det ligger ovanligt nära kanten, dvs att librationen missgynnar den belysta månranden.

Jag gav upp vid 19-tiden, men gjorde ett nytt försök efter 21. Det blev tre hyggliga bilder, och sen var det åter heltjockt. En bild är av Plato och nordpolsområdet, med aningen bättre kvalitet än den första här ovan

En annan är av kratern Eratosthenes som ligger så snyggt i förlängningen av Apenninerna

Där Apenninerna avlöses av Kaukasus ligger de stora kratrarna Archimedes och Aristillus på Regnets Hav till vänster, medan man till höger har Klarhetens Hav.

Sammanfattningsvis alltså ingen riktigt bra kväll, men ändå måndetaljbilder för första gången sedan 11 maj. Det är ju ett halvår sedan, inte konstigt att det känns nymodigt och roligt!