Sen uppklarning, några fler kamerabilder
Jag fortsatte att experimentera lite med 70-200 mm teleobjektivet. Häromdagen tog jag bilder av Neptunus, Pallas och Eunomia med 100mm brännvidd, och nu gjorde jag om det med 135mm. Synfältet blir mindre, men det går fortfarande att höfta till ganska grovt och ändå få med det man vill. Neptunus har rört sig ganska lite på 4 dygn, men eftersom den är nära en stjärna syns rörelsen tydligt jämfört med bilden från 2 september. Om man tittar noga (klicka på bilden) kan man också se ett antal geostationära satelliter som lämnat långa spår medan kameran följt stjärnhimlens rörelse.
Asteroiden nr 2 Pallas har däremot rört sig ett bra stycke neråt jämfört med läget den 2 september
Även nr 15 Eunomia har rört sig tydligt, uppåt åt höger sedan 2 september
Jag var för sent ute för att få bra bilder av vintergatans sydligare delar, men här ser man ganska tydligt kontrasten mellan “stjärnmolnet” i Scutum (i mitten av bilden) och de mörka interstellära molnen till höger. Vi kan urskilja den öppna stjärnhopen M26 och klothopen NGC6712
Jag kunde sen inte låta bli att ta några bilder av mer iögonenfallande objekt, här först klothopen M13. Redan med denna korta brännvidd kan man se några ljusstarka jättestjärnorna som en krans runt hopens oupplösta centrum (klicka på bilden).
Fem bilder (total exponering 4,5 minuter) av Andromedagalaxen blev så här med DeepSkyStacker (förvånansvärt bra med tanke på att objektivöppningen bara är ungefär 3,4 cm!)
En motsvarande summabild av M33 visar i alla fall att även den helt klart hör till Vintergatans närmaste grannar
Allra snyggast är nog “dubbelhopen” (h+chi Persei), där den ligger som ett smycke mitt i vintergatsbandet
Bilden mot stjärnbilden Pilen (Sagitta) har bara 30 sekunders exponeringstid, men man ser ändå lätt den dubbla gröna fläcken i närbelägna Lilla Räven. Det är den ovanligt stora planetariska nebulosan M27 (“Hantelnebulosan”). Man ser också klothopen M71.
Till sist chansade jag på Mira i Valfisken (Cetus), men eftersom de vanliga ledstjärnorna var bakom träd missade jag och hamnade lite ovanför. Intressant nog anar man även här en geostationär satellit (ovanför 69 Cet), mycket lägre över horisonten än de vid Neptunus, eftersom den står mycket längre åt öster
