Slarv men tur

När det hade fungerat så bra med enkvällsobservationer för Maria och Gaussia tänkte jag slå till med en likadan omgång för nr 99 Dike, den näst sista kvarvarande med nummer under 100 (sist ut blir nr 62 Erato). Kvällen var höstklar och kall, men jag fick problem direkt med monteringen som stoppade flera gånger. Därför var jag inte tillräckligt uppmärksam på fokuseringen, som också plötsligt kom ur läge. Min första serie med Dike var med grovt ofokuserade bilder där det är chanslöst att se något med magnitud 14. MEN när jag kollar två tidiga bilder där jag var osäker på pekningen visar det sig att Dike faktiskt syns tydligt med bara en minuts total exponering

Sen ville jag också revanschera mig med M33, så nu var jag noggrannare och tog fler bilder bara när jag hade sett att M33 fanns i fältet. En summa av 13 bilder (6,5 minuters exponering) visar nu en tydlig galax. M33 ligger lika nära som Andromedagalaxen (2,5 miljoner ljusår) men är mindre och svagare. (På min felpekade bild från 14/10  syntes dubbelstjärnan STT30, så det var snopet nära).

Så observerade jag Dike igen, nu helt säker på pekningen med xi1 Ceti nere till höger i fältet.

Det är bara 51 minuter mellan bilderna, men på det förstorade utsnittet är högerrörelsen ändå uppenbar

Jag avslutade med några Saturnusbilder. På hebilden ser vi (jämför 14/10) att Saturnus fortsatt röra sig åt höger i förhållande till stjärnorna, som den kommer att göra ända fram till Lucia

På en detaljbild syns denna kväll bara tre månar tydligt, och i helt olika lägen mot sist, medan Enceladus och Dione är dolda nära skivan

Som sagt, en natt som med lite tur gav precis det resultat jag ville ha.