3 april 2017

Måne och komet

Det såg klart ut i skymningen, men när jag började filma månen kom det förstås många moln. Det blev film med avbrott, men med vårhalvmånen högt på himlen var seeingen ändå rätt hygglig, så många bilder blev riktigt bra. Först en översiktlig kamerabild av hela (halv-)månen

Så några filmbilder med dramatiskt bättre upplösning. (Hela reduktionen tog lång tid eftersom jag igen råkade ut för att mina filer först var oläsliga…). Om vi följer terminatorn från norr ser vi först Metons karakteristiska “4-klöver” samt det mäktiga paret Aristoteles plus Eudoxus. I skuggkanten kan man också ana Alpdalen

Ute på Klarhetens hav har Linné en liten krater (2,2 km i diameter) som här knappt syns som en svart prick mot ljus omgivning

Längre söderut ligger Hyginus-sprickan delvis i skugga

Ytterligare söderut längs terminatorn ligger jättekratrarna Hipparchus och Albategnius nästan helt i skugga

Vi kör vidare söderut

och kommer så ned till sydranden

Det finns mycket av intresse också en bit in på skivan, här först standardvyn mot nordost

Här ser vi östra stranden av Klarhetens hav

som övergår i vänstra stranden av Lugnets hav

Trippeln Theophilus, Cyrillus och Catharina är ett välkänt landmärke. Här ser man också tydligt hur Altaiförkastningen ut från Piccolomini är en slags yttre vall  kring Nektarhavet

Nere i sydost ser vi den breda dalen vid Rheita liksom den stora men eroderade formationen Janssen

Månljus och dismoln var inga bra förutsättningar för kometobservation, men komet 41P befann sig på ett praktiskt ställe nära stjärnan Thuban i Draken, så jag kunde hitta den ganska snabbt. Sen var jag tyvärr för optimistisk om följningen, och tog för långa exponeringar. Här t.ex. en på 74 sekunder med så avlånga stjärnor att DeepSkyStacker (mycket frustrerande!) vägrar se dem som stjärnor. Kometkärnan är ganska stjärnlik, medan komans yttre delar rätt omärkligt övergår i den ljusa himmelsbakgrunden.

De flesta bilderna gick att använda i alla fall, och en 10-minuters summabild visar en tydlig grön koma med kanske till och med en liten antydan till svans(??) i riktning klockan2.  Kometen är nära jorden och rör sig snabbt över himlen, så man måste addera de olika kometbilderna på varandra. Det innebär att stjärnorna blir streck, med luckor för de bilder som DSS ratar. De markerade Hipparcosstjärnorna är av 7 :e magnituden, dvs varken de eller kometen syns för blotta ögat.

Sen passade jag bara till sist på att ta ett par bilder av Jupiter. Som man ser redan av en 1s-exponering (för månarna) närmar sig Jupiter nu den ljusstarka stjärnan theta i Jungfrun. Sådana möten är ovanligare än man kanske tror, och med klarare himmel kunde man fått en intressant bild

Nu är det så disigt att Jupiter redan på 24 sekunder blir totalt överexponerad och täcker alla månar utom Callisto (J4) nedanför till vänster

Lämna ett svar