7 februari 2017

Lite himmel mellan molnen

Efter veckor av helgrå himmel blev det små luckor denna eftermiddag, och jag lyckade hitta Venus på ljus himmel med SW200-teleskopet+filmutrustning. Tyvärr täpptes luckorna snarare till, och det blev inte många filmsnuttar… Men Venus är tacksam, och det gick rätt enkelt att få fram bilder som visar en smalare och större skära än sist

n3325 n3326

Sen märkte jag plötsligt efter tio på kvällen hur månen sken från en nästan klar himmel, så jag drog ut grejorna igen för en stunds månfilmning. Klarheten var kortvarig, och det drog snart in nya dismoln, men månen stod högt och klarade sig länge. Jag upplevde seeingen som mycket dålig, men efter Autostakkert/Registax blev det snarare ovanligt bra månbilder!

Librationen gör att man ser ända till nordpolen, i kratern Peary

n3336

Bilden av Plato och Alpdalen blev extra skarp, och man ser tydligt fyra små kratrar på Platos annars släta ‘golv’

n3340

Även Regnbågsviken gör sig bra, och ffg ser jag den lilla kratern på kanten av Helicon

n3334

Aristarchus ligger ännu i skugga, men belysningen ger dramatiska skuggor för den halva kraterbågen Prinz

n3341

Vidare neråt på Stormarnas Ocean kommer vi förbi Kepler

n3342

och ytor tomma på stora kratrar

n3343

innan vi når den stora och komplexa Gassendi i kanten av Mare Humorum

n3344

På helbilden av “Vätskornas Hav” ser man intressanta sprickdalar också vid Hippalus och Ramsden

n3337

Den karakteristiskt långsmala Schiller visar att vi närmar oss sydranden

n3346

med Clavius och en halv Tycho (i överkanten av bilden)

n3331

Inte heller denna gång blev det mycket filmat vid den ljusa randen, men vi ser här den vanliga nordostvyn mot Humboldthavet

n3339

Bortom Farornas Hav syns både Mare Marginis och Mare Smythii

n3348

n3349

Resultat mycket bättre än förväntat alltså, och en bra tröst när molnen nu tätnat igen

 

 

Lämna ett svar