Lite himmel mellan molnen

Efter veckor av helgrå himmel blev det små luckor denna eftermiddag, och jag lyckade hitta Venus på ljus himmel med SW200-teleskopet+filmutrustning. Tyvärr täpptes luckorna snarare till, och det blev inte många filmsnuttar… Men Venus är tacksam, och det gick rätt enkelt att få fram bilder som visar en smalare och större skära än sist

 

Sen märkte jag plötsligt efter tio på kvällen hur månen sken från en nästan klar himmel, så jag drog ut grejorna igen för en stunds månfilmning. Klarheten var kortvarig, och det drog snart in nya dismoln, men månen stod högt och klarade sig länge. Jag upplevde seeingen som mycket dålig, men efter Autostakkert/Registax blev det snarare ovanligt bra månbilder!

Librationen gör att man ser ända till nordpolen, i kratern Peary

Bilden av Plato och Alpdalen blev extra skarp, och man ser tydligt fyra små kratrar på Platos annars släta ‘golv’

Även Regnbågsviken gör sig bra, och ffg ser jag den lilla kratern på kanten av Helicon

Aristarchus ligger ännu i skugga, men belysningen ger dramatiska skuggor för den halva kraterbågen Prinz

Vidare neråt på Stormarnas Ocean kommer vi förbi Kepler

och ytor tomma på stora kratrar

innan vi når den stora och komplexa Gassendi i kanten av Mare Humorum

På helbilden av “Vätskornas Hav” ser man intressanta sprickdalar också vid Hippalus och Ramsden

Den karakteristiskt långsmala Schiller visar att vi närmar oss sydranden

med Clavius och en halv Tycho (i överkanten av bilden)

Inte heller denna gång blev det mycket filmat vid den ljusa randen, men vi ser här den vanliga nordostvyn mot Humboldthavet

Bortom Farornas Hav syns både Mare Marginis och Mare Smythii

Resultat mycket bättre än förväntat alltså, och en bra tröst när molnen nu tätnat igen