Månen vid Aldebaran

Det var ingen särskilt nära passage, men ändå trevligt att åter kunna ta bilder av månen vid Hyaderna och Aldebaran. Som vanligt är kameran mycket sämre än ögat på kontrastrika scener, och man får kompromissa. Jag använde ett 200 mm teleobjektiv på fast stativ och kunde vid 23-tiden se månen och Aldebaran nästan hemifrån. Vädret var mycket disigt, och redan på 1/2 sekund sprids månljuset i diset så att svagare stjärnor helt dränks. Man ser i alla fall tydligt Aldebaran ovanför till vänster om månen, samt andra ljusa Hyadstjärnor.

Månens fas är tydligare med lite kortare exponering (1/5 sekund)

men sen får man minska drastiskt för att se detaljer på månen. Vid 1/80 s syns Aldebaran fortfarande tydligt

men om man vill se detaljer på månen får man gå ner till 1/2000 s. Aldebaran är nu osynlig.

Jag kortade sedan brännvidden till 100 mm för att få med hela Hyadernas V (1/2 s exp).

Med längre exponeringstid (1,3 s) dränks Aldebaran i diset, och månens fas kan bara utläsas från den gröna reflexen

Det är då bättre att minska till 1/10 s, vilket tydligast visar kvällens huvudaktörer, månen och Aldebaran