11 mars 2015

Till synes klart och fint, och ny Jupiterförmörkelse

Jag började med att leta upp Mars på en alldeles för ljus himmel. Precis som Venus för en vecka sedan passerade tätt förbi Uranus var det nu Mars tur att göra detsamma, fast inte fullt lika tätt.

CA3425

Jag ökade inte exponeringen i takt med mörkret, så en senare bild blev ganska tråkig, även om man ser Uranus och några 6:e magnitudens stjärnor mellan grenarna.

CA3427

Sen trodde jag att jag skulle få bättre bilder än häromdan av komet Lovejoy, men himlen tycks inte ha varit så klar som jag trodde. Det är iaf lätt att se hur kometen rört sig jämfört med bilderna från 11/3. Först en enskild 1-minutsexponering med samma 200mm teleobjektiv som då

CA3440

och här summan av tretton 1-minutsbilder, dvs nästan fyra gånger längre totaltid än 11/3, men en tristare bild med liten antydan till svans

CA344x

 

Inte heller en bild av den öppna stjärnhopen Krubban (Praesepe) blev särskilt rolig, men det beror mest på att hopen är så stor att det är svårt att skilja den från bakgrunden

CA3460

Kvällens huvudnummer var sedan en ny ömsesidig förmörkelse där Io åter förmörkades av Europas skugga. Io:s omloppstid är ganska prick hältften av Europas, och den i sin tur ca 3,55 dygn. Det innebär att efter drygt en vecka har Europa gjort två varv och Io fyra, så att de nu den 11/3 stod i nästan samma läge som den 4/3, bara ett par timmar senare på kvällen. Jag ville observera på liknande sätt som då, men helst med 2-sekunders exponeringstid för att få lite färre bilder att mäta på… Jag körde utan Barlow för att öka synfältet (för några kalibrerande stjärnobservationer) och Jupiter såg 21.19 ut ungefär så här.

prel2359

Med 2 sekunders exponeringstid blev det bilder som denna

jup2365_3

och det är alltså en serie av dessa jag ska mäta upp för att få en ny ljuskurva. Det är ett mycket trist och jobbigt rutinarbete, men kräver full koncentration eftersom hundratals enskilda ‘filmrutor’ hamnar i var sin fil, och man måste ha koll på vilken som är vilken..

Efter fyra dagar med detta får jag till sist fram ljuskurvan, med minst lika bra precision som förra veckans, trots att det tydligen (se Lovejoy-bilderna!) fanns lite disslöjor på himlen. Kurvan är (som sig bör) mycket lik den tidigare, med ett tydligt grundare minimum men fortfarande med hela förmörkelsen över på 6-7 minuter. Den är kanske också en aning (10 sekunder eller så) förskjuten i förhållande till den förutsagda minimumtidpunkten (noll på x-axeln). Mycket jobb som sagt, men värt besväret.

jup2o1_150311

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s