Nytt besök hos hästarna
Jag tycks inte få behålla min fina skugga bakom eken, utan de två hästarna har paxat platsen. Jag fick köra en kväll till på vägkanten, men det gick också bra. Himlen var klarare och jag började med 85mm-bilder. Den ljusa geostationära satellit som den 29/9 syntes mellan lam Aqr och Saturnus tycks nu ha rört sig till ett läge längre till vänster, men det är alltså stjärnhimlen som rört sig 4 grader åt höger eftersom jag är ute en kvart senare.
Eftersom Neptunus råkade ligga så nära en stjärna kan man faktiskt se hur den rört sig på bara fyra dygn, dvs det är mest jorden som har rört sig
Den 29/9 tog jag en för låg Neptunusbild, av området kring iota Ceti. Där visade det sig att det gick att urskilja asteroiden 196 Philomela, som jag nu avsiktligt siktade på
Jämförelsebilden visar den retrograda rörelsen efter en opposition 22/9.
Sen var det då nr 10 Hygiea som jag också kunde få en andrabild av. Den syns här lätt nära iota Ari.
Jag hade också sett att nr 109 Felicitas skulle vara synbar längre till höger, men pekade så fel att den hamnade precis i högerkanten av bilden. Det krävs nu en andrabild inom tre dagar för att det ska bi en godkänd jämförelse. Däremot syns på 106s summabilden galaxen M74 alldeles till vänster om eta Psc, liksom ett geosatellitspår långt ovanför det ekvatoriella bandet.
Jupiter har länge närmat sig alltmer till ”ekliptikans port”, Oxens hornspetsar beta och zeta Tauri, men rörelsen vänder nu åt höger nära stjärnan 109 Tauri.
Detaljbilden visar en liknande vy som den 29/9
Sista uppgiften med 85mm blev de vanliga bilderna av Norra Kronan, inget händer..
Sen hade jag tagit med ett 35mm-objektiv för att få luite bättre överblick. På denna bild ser man Saturnus nedanför Vattumannens kruka, och med Fiskarnas ”The circlet” turligt fångad uppe till vänster.
En pekning längre ner visar mer av den stora Vattumannen. Här råkar också den sydliga stjärnan Fomalhaut (deklination -29,5 grader) av en slump synas i en lagom lucka, medan jag annars har fått planera för att se den…
Himlen ärljus i nordost, men här ser vi nu Jupiter tydligare mellan Oxens horn, med Hyaderna och Aldebaran (Oxens öga) till höger.
Sen tog jag på skoj bara några bilder högre upp mot M31 och M33. På en första dålig bild av M33 med glapp nånstans syns en ovanlig samling svaga satellitspår i samma riktining. Det bör vara en grupp SpaceX-satlliter eller liknande, men trots ivrigt sökande har jag inte kunnat identifiera dem.
Sen är det då så oväntat lätt att på 43 sekunder få en bild med Andromedagalaxen(M31) och Triangelgalaxen(M33) så tydligt synliga. Den stora öppna stjärnhopen NGC 752 är också väldigt tydlig. Med blotta ögat kunde jag bara till nöds urskilja M31, och så visar kameran något helt annat! Då kör jag visserligen med objektivet vid f/2,5, som ger både stor vinjettering och en violett halo kring ljusa stjärnor, men i alla fall…
Alla bilderna togs på 30 minuter, som känns synnerligen väl använda.














Pingback: 15 oktober 2024 | Astrobilder (mest) från Granbacken