Himlen allt klarare, men luften varkar (ganska typiskt) också mycket oroligare när jag åter filmar månen. Men man kan lita på att Registax trollar fram trevliga bilder ändå. Här först soluppgången för området kring Aristachus, med många intressanta bergsformationer.
Längre exponeringstider (1/50 i stället för 1/100 sekund) ger något fler detaljer i skuggorna, men skärpan minskar
Copernicus är nu fullt solbelyst, men är ändå en imponerande syn
Solen står lågt över Mare Humorum, och man ser komplicerade mönster på botten av den stora kratern Gassendi. Ett system av koncentriska rännor är uppkallat efter kratern Hippalus.
